IT GAINS THE MORE IT GIVES AND THEN IT RISES WITH THE FALL, SO HAND ME THE REMOTE, CAN'T YOU SEE THAT ALL THAT STUFF'S A SIDESHOW?
Jag brukar minnas mina drömmar. Små sekvenser och ord från dagen som varit lagras någonstans för att under natten förvandlas till en förvirrad drömmsoppa. Det är inte särskilt roligt, för när jag vaknar på morgonen är jag inte riktigt säker på vad som hänt dagen innan. Har lite ångest för saker jag eventuellt gjort och sagt i flera timmar innan jag tänkt, pusslat och lyckats reda ut vad som hänt i vilken värld.
Parallella världar. Schitzofreni light. Allmän förvirring. Mänsklig.
Igår bakade vi pepparkakor utan att ha några riktiga formar, så vi ritade och klippte ut pappersformar istället. Svårt var det och Cizzi sa något i stil med att det hade underlättat om man var serietecknare och kunde det där med konturer.
Det absolut enda från gårdagen som sparats i dröm-mappen var ordet serier. Inatt hände något fantastiskt. Jag vaknade av att jag låg och skrattade. Jag läste nämligen tecknade serier i mina drömmar. Det kom en ruta i taget, och bra var det av allt att dömma också. Ascoolt.
Har varit vaken sedan tidigt idag. Har haft "Heima" på repeat i en och en halv timma. Helena kommer hit och pluggar med mig vid elvatiden. Det här blir en bra dag känner jag.
Dagens ord: Koppsafari
love// josse
THERE'S A POSSIBILITY, I WOULDN'T KNOW...
So tell me when you hear my heart stop,
You're the only one who knows
Tell me when you hear my silence
There's a possibility
I wouldn't know
PLEASE HOLD ME, PLEASE KNOW ME AND KNOW EVERYTHING, EVERYTHING..
Det är bara att konstatera: Det finns för lite hjärnceller i detta landet just nu.
En annan grejj: Saker och ting ser mycket lättare ut på film. Man behöver till exempel inte städa efter sig.
Jag tror inte alls på något mer, för jag trodde en gång på det här.
lovEE/ joss
YOU'RE A PART TIME LOVER AND A FULL TIME FRIEND, THE MONKEY ON YOUR BACK IS THE LATEST TREND..
Sms till Helena: "Jag älskar dig."
30 sekunder senare ringer hon upp och halvskriker: " Vad har hänt?. Har det hääänt något?"
lovEE/ joss
I HAD NO ILLUSIONS THAT I'D EVER FIND A GLIMPSE OF SUMMER'S HEATWAVES IN YOUR EYES...
Varför kan man inte bara somna när man borde? Visaren på klockan har passerat midnattsträcket, man är väl medveten om att alarmet på mobilen kommer att börja leva djävul vid tio över fem och att man efter två, eller absolut max tre snooozerundor måste upp ur sängen, göra något åt de gråa under ögonen, få i sig frukost och allt det där ni vet. Sedan ska man pallra sig iväg till jobbet, där man dessutom (självklart) förväntas prestera, vara pigg, uppmärksam, eller för att uttrycka sig enklare: 100% närvarande i en sisådär åtta timmar.
Jaja, med lite vilja och mycket kaffe är det alls ingen omöjlighet. Vad som där emot är det, är att tro att man efter detta ska sätta sig ner, plugga och verkligen få något uträttat. Det kan bara sluta på ett sätt. Hela dagen blir en minneslucka, och i efterhand kan det konstateras att: det ska man nog vara glad för. De få sekvenser man minns vill man nämligen helst inte minnas.
Det är då en förskräcklig tur att folk har överseende. Förresten är jag bra på andra sätt. Så här i ett kvicktag har jag inget bra exempel att styrka detta tvivelaktiga påstående med. Ni får helt enkelt lita på att jag talar sanning.
loVee/ jossEE
YOU'RE STILL THE ONE I RUN TO, THE ONE THAT I BELONG TO..
Idag har jag dåligt samvete i förebyggande syfte. Det är en synnerligen intressant känsla, måste jag säga. Jag saknar min Sandra mycket redan, ville inte alls att hon skulle åka hem. Har jobbat, powernappat och bakat bröd. Annars inget. Jag ska dansa, fastän hjärtat brister.
love/ joss
WHAT WOULD YOU DO IF I TOLD YOU THE STORY OF MY LIFE?
Gud både hör och ser allting.
Ja, han lade faktiskt flera minuter av sin dyrbara tid på att läsa mitt förra inlägg, där jag skrev någonting om en tio-i-topp-lista över det klantigaste jag gjort i år. Sedan tyckte han lite synd om mig som egentligen inte har någon sådan lista, för ska man få ihop tio punkter måste man räkna in sådant som " jag missade bussen" och "jag snubblade på mina egna fötter". "Lite lamt" tänkte Gud, och i sin yttersta godhet bestämde han sig för att hjälpa mig på traven.
Min pappas firmabil har ingen bakruta längre. Ibland önskar man bara att någon kunde skjuta en. I foten åtminstone, så man inte kunde köra bil nått mer. (Försöka köra bil heter det, såklart)
love/ josse
Ja, han lade faktiskt flera minuter av sin dyrbara tid på att läsa mitt förra inlägg, där jag skrev någonting om en tio-i-topp-lista över det klantigaste jag gjort i år. Sedan tyckte han lite synd om mig som egentligen inte har någon sådan lista, för ska man få ihop tio punkter måste man räkna in sådant som " jag missade bussen" och "jag snubblade på mina egna fötter". "Lite lamt" tänkte Gud, och i sin yttersta godhet bestämde han sig för att hjälpa mig på traven.
Min pappas firmabil har ingen bakruta längre. Ibland önskar man bara att någon kunde skjuta en. I foten åtminstone, så man inte kunde köra bil nått mer. (Försöka köra bil heter det, såklart)
love/ josse
THEN YOU CAME TO ME AND YOU SAID, I WAS NOT REALLY SURE ENOUGH HOW TO FEEL,TO PRETEND LIKE YOU´RE NOT REAL, TO ME...
Fredag.
Alldeles nyss fanns det en massa text här.
Jag analyserade ord som envisas med att fastna någonstans på halva vägen. När man kan utesluta att det handlar om tvivel om hurvida man menar dem eller inte, vad kan det då bero på osv. Sedan ägnades ett långt stycke åt att älta små och till synes oviktiga saker, där mitt viktigaste argument var att: det är ju de små sakerna och detaljerna som gör skillnaden. I alla lägen.
Sedan påbörjades en diskussion om det möjligtvis kunde vara så att jag fått allt om bakfoten, levde i någonslags fluffig illusionsbubbla och om det kanske är så jävla illa så att det vackraste här i livet är just illusionen OM livet.
Det hela avslutades med ett : Att publicera det här hamnar utan tvekan på topp-tio-listan över det klantigaste jag gjort i år. Sedan ångrade jag mig och suddade ut allt igen. Kom fram till att jag suttit och retat upp mig över någonting som jag förstorat upp typ tiotusen gånger med hjälp av fantasin och att jag var och målade flera mil utanför konturlinjerna. Göra höns av hallonsaft är ingen bra idé. Det är tur att man tar det lilla förnuft man har tillfånga i tid ibland.
Ja jävlar.
Godnatt och allt det där.
lovEe/ josss
Alldeles nyss fanns det en massa text här.
Jag analyserade ord som envisas med att fastna någonstans på halva vägen. När man kan utesluta att det handlar om tvivel om hurvida man menar dem eller inte, vad kan det då bero på osv. Sedan ägnades ett långt stycke åt att älta små och till synes oviktiga saker, där mitt viktigaste argument var att: det är ju de små sakerna och detaljerna som gör skillnaden. I alla lägen.
Sedan påbörjades en diskussion om det möjligtvis kunde vara så att jag fått allt om bakfoten, levde i någonslags fluffig illusionsbubbla och om det kanske är så jävla illa så att det vackraste här i livet är just illusionen OM livet.
Det hela avslutades med ett : Att publicera det här hamnar utan tvekan på topp-tio-listan över det klantigaste jag gjort i år. Sedan ångrade jag mig och suddade ut allt igen. Kom fram till att jag suttit och retat upp mig över någonting som jag förstorat upp typ tiotusen gånger med hjälp av fantasin och att jag var och målade flera mil utanför konturlinjerna. Göra höns av hallonsaft är ingen bra idé. Det är tur att man tar det lilla förnuft man har tillfånga i tid ibland.
Ja jävlar.
Godnatt och allt det där.
lovEe/ josss
EACH AND EVERY TIME I TRY TO REACH IT, IT DISAPPEARS UP IN THE SKY...
Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, hurså
Det blir fel hur man än känner
Det är så konstigt att försvinna, det känns så dumt att stanna kvar
Så befängt att leta svar
Finns ingen eld som orkar brinna
Inga röda mattor ingen stolt fanfar
Men stjärnor glittrar vackert och det vimlar
av passioner kan det tyckas
Men inga stjärnor, inga himlar
över dom som inte lyckas
Som en skymt i varandras blickar, innan allting faller loss
Som ett konstgjort litet bloss
Som en pacemaker som tickar, för oss
Bella, (om du läser), det här är vad jag nynnar på idag.
lOve/ josse
JUST GONNA STAND THERE AND HEAR ME CRY, BUT THAT'S ALRIGHT BECAUSE I LOVE THE WAY YOU LIE..
Tillsammans är man mindre ensam och om man speglar sig i botten av en temugg ser man ut som en korsning mellan en clementin, en mullvad och en alien.
Det var bara det jag ville säga.
lovEE/ josse
Det var bara det jag ville säga.
lovEE/ josse
I'M STILL ALIVE BUT I'M BARLEY BREATHING, JUST PRAY TO A GOD THAT I DON'T BELIEVE IN...
Har nyss kommit hem från Malmö och årets sista jobbrunda.
Redan första kvällen där nere hade jag bestämt mig för att det var dags att börja blogga igen, men sedan visste jag inte alls vad jag skulle skriva. Hur börjar man och vad säger man när det har gått så lång tid?
Sedan gick det upp för mig att det bara är att skriva något, vad fan som helst, för det spelar inte någon roll vad man säger, inte vad det gäller vare sig det ena eller det andra.
När jag vaknade i det alldeles för kalla rummet ville jag skriva om kvicksand.
Man kan välja att skrika, gråta och slå vilt och okontrollerat omkring sig, eller så kan man välja att tänka på något fint, som till exempel såpbubblor, samtidigt som man försöker andas så lite som möjligt.
Oavsett vilket av alternativen man föredrar så sjunker man lik förbannat, en liten bit i taget tills man försvinner helt. Det är bara en fråga om tid.
Sedan tyckte jag att det lät så förbannat tragiskt och det var ju inte det budskapet jag ville få fram (där någonstans mellan raderna) säkert skulle någon som läste, (Ja, om någon alls över huvudet taget gör det längre) ta det personligt eller något.
Fuck that. Det kunde i och för sig gott ha fått vara så, men inte ens då hade det spelat någon roll. (Ser ni det vackra mönstret?) , så jag skrev inte om kvicksand.
I stället satte jag mig på bussen in mot stan, och väl där promenerade jag planlöst runt i några timmar, fast i mina drömmars värld ( I mina drömmars stad)
Jag vet inte vad det är med staden, men den är den enda där jag faktiskt kan snurra runt i mina drömmar, och när jag lämnar bubblan fortfarande veta vart jag befinner mig och hur jag ska gå för att komma tillbaka till, vart jag nu än kom ifrån. Det måste vara ett tecken.
Jag vet inte vad det är med staden, men den gör mig lycklig. Den får mig att glömma kvicksanden, illusionerna som rasar likt ett korthus, för vindpusten som letat sig in genom fönstret jag glömt stänga, och orden jag hade kunnat säga, men som känns ungefär lika meningslösa som det skulle vara att försöka simma i pepparkaksdeg.
Jag vet inte vad det är med staden, men den får mig att vilja stanna kvar, att försöka tänka om. Att våga kasta mig ut för stupet, drunkna i djupa ögon och att bara andas. Jag vet inte vad det är, men en sak är jag helt säker på:
Jag älskar dig ännu mer i år än vad jag gjorde förra året.
lovEe / joss
AND YOU WOULD COMFORT ME WHEN MY TEARS WOULD STAIN THE INK AND I WOULD SEND YOU MIXTAPES WITH KATE BUSH ON....
Med en tuschpenna, papperstallrikar, massa kaffe och underbara människor kan även den mest händelselösa arbetsdagen bli helt okej.
lovE/ joss
lovE/ joss
I STILL HAVE YOUR LETTERS, YOU USED A PINK PEN TO WRITE THEM...
Jag har egentligen bra tålamod, men när man slänger ett öga på klockan, konstaterar att projekt "Ta sig hem till Nybro", som dessutom påbörjades med största möjliga motvilja, redan har pågått i lite drygt tolv timmar och det börjar pratas om försenade tåg, då kan även det bästa av tålamod börja tryta.
Hem kom jag tillslut efter min snabbvisit i Paris, jävla massa åkande och väntande men absolut värt det. Om lite mer än sex timmar ska jag upp för att transportera mig in till Kalmar och sedan vidare till Uppsala för att jobba. Det kanske skulle vara en bra idé att duscha och sova istället för att sitta vid datorn?
Jaa, jag tror nog det.
LOvE/ josse
Hem kom jag tillslut efter min snabbvisit i Paris, jävla massa åkande och väntande men absolut värt det. Om lite mer än sex timmar ska jag upp för att transportera mig in till Kalmar och sedan vidare till Uppsala för att jobba. Det kanske skulle vara en bra idé att duscha och sova istället för att sitta vid datorn?
Jaa, jag tror nog det.
LOvE/ josse
GOOD MORNING, GOOD MORNING, IT'S GREAT TO STAY UP LATE...
Redovisning, vernissage och avslutning idag då. Klarade faktiskt av att redovisa utan att bryta ihop. Kanske tack vare min 45 minuter långa mental breakdown jag hade när jag skulle öva på vad jag skulle säga, igår natt? Jag är ganska säker på att grannen fick sin skönhetssömn förstörd på grund av det.
Tiden har gått så sjukt fort. Jag är fortfarande någonstans i april, men tydligen så är det slut nu? Imorgon förmiddag ska jag flytta ut, och på eftermiddagen börjar jag jobba. Yes!
LovE/ josse
Tiden har gått så sjukt fort. Jag är fortfarande någonstans i april, men tydligen så är det slut nu? Imorgon förmiddag ska jag flytta ut, och på eftermiddagen börjar jag jobba. Yes!
LovE/ josse
WE SAT THERE LOOKING AT THE FACES OF THESE STRANGERS IN THE PAGES 'TIL WE KNEW 'EM MATHEMATICALLY...
Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Det vet alla.
Min kära vän (?) Yohana har mobbats och skrattat åt bilden i sitt huvud, så jag bestämde mig för att hon skulle få se den på riktigt. Vi vill ju inte missunna någon deras lycka liksom.
Till Yohana:
lovE/ josse
Min kära vän (?) Yohana har mobbats och skrattat åt bilden i sitt huvud, så jag bestämde mig för att hon skulle få se den på riktigt. Vi vill ju inte missunna någon deras lycka liksom.
Till Yohana:
lovE/ josse
SOMETHING IN YOUR EYES MAKES ME WANT TO LOSE MYSELF, MAKES ME WANT TO LOSE MYSELF IN YOUR ARMS..
Hade man varit hemma i Nybro nu hade idag varit en såndär dag när alkisarna flockas kring Svartegöl och varenda bil-geek i staden kör "raggarvarvet" i timmar, spelandes Lasse Stefanz "I ett fotoalbum", "Nickebolåten" eller någon Cascada-remix på så hög volym att kristallkronan i taket hos damen på översta våningen på Mellangatan skakar så mycker att den lossnar från taket, men nu är jag ju i Skånelandet.
32,5 grader varmt har det varit och jag har legat på uteplatsen, pluggat och stekt i bikini hela dagen. Resultatet är übermotivation och sjukt sexiga bikinimärken. (Går ut och festar i polotröja imorgon).
Jag behövde nog denhär dagen. Alla enegireserver var liksom förbrukade fler gånger om och igår var en riktigt dålig dag. Det är tur att det finns en Sandra som utan vidare lägger allt annat åt sidan för att lyssna på mitt gnäll i timmar, även om jag inte förtjänar det, ens lite. Jag skulle, i alla lägen, vara den första att påpeka att : Problem löser sig knappast för att man sitter och lipar över dem, Nej, ge dej själv en smäll, ät det halvruttna, sura äpplet och lös det. Det är då inte svårare än så.
Egentligen. För steget mellan att säga saker och att sedan faktiskt översätta dem i praktiken, det är jävligt stort.
Jaja, nu ska jag inte sitta här mer, utan försöka ta vara på motivationen, så länge den håller i sig. Himlen har precis täckts av stora svarta moln. Ingen äkta svensk sommar utan regnväder, right?
Love/ Josse
32,5 grader varmt har det varit och jag har legat på uteplatsen, pluggat och stekt i bikini hela dagen. Resultatet är übermotivation och sjukt sexiga bikinimärken. (Går ut och festar i polotröja imorgon).
Jag behövde nog denhär dagen. Alla enegireserver var liksom förbrukade fler gånger om och igår var en riktigt dålig dag. Det är tur att det finns en Sandra som utan vidare lägger allt annat åt sidan för att lyssna på mitt gnäll i timmar, även om jag inte förtjänar det, ens lite. Jag skulle, i alla lägen, vara den första att påpeka att : Problem löser sig knappast för att man sitter och lipar över dem, Nej, ge dej själv en smäll, ät det halvruttna, sura äpplet och lös det. Det är då inte svårare än så.
Egentligen. För steget mellan att säga saker och att sedan faktiskt översätta dem i praktiken, det är jävligt stort.
Jaja, nu ska jag inte sitta här mer, utan försöka ta vara på motivationen, så länge den håller i sig. Himlen har precis täckts av stora svarta moln. Ingen äkta svensk sommar utan regnväder, right?
Love/ Josse
I WANT TO SING ANOTHER MELODY, SO DIFFERENT FROM THE ONE I ALWAYS SING...
Sitter och försöker koka ihop en processbeskrivning efter helgens grafitti-projekt. Det går som det går och man blir ju verkligen extra motiverad när ens 15 sidor långa dokument plötsligt inte går att öppna längre. Nej, det blir man inte.
I lördags hade jag en paus i sprayandet och badade badtunna och drack öl med pappsen och Björn. Tydligen har även den generationen kommit att förstå Googles storhet. Ja, när jag nu ändå ska redovisa med foto, så tyckte de att jag lika gärna kunde googla fram en bild och ta med mig. Jag lekte med tanken, men hoppade upp efter en stund och klädde på mig för att gå hem. På väg ut passerade jag köket där mamma och Bittan satt och drack vin. Två timmar senare gick jag hem på riktigt. Dålig karaktär? Nej nu förstår jag inte vad ni pratar om.
Vaknade med en träningsvärk i spray-armen som inte var av denna värld. Den har fortfarande inte gått över, så senaste dagarna har jag fått leva som vänsterhänt istället. Förutom det har jag fått 32 blåmärken på benen. Ja, jag tyckte att var värt att slösa bort x antal minuter av min livstid på att räkna dem.
Nej, nu ska jag sluta gnälla och återgå till ordningen.
lovE/ joss
IN THE MIDDLE OF NOWHERE, WHEN WE'RE LOOKING FOR SOMETHING...
Måndagsfunderingar.
Flygbiljetter. Om det inte går direkt, utan man måste byta, och där emellan ska sitta och vänta i något land en sådär 14 timmar, så blir det ca tre gånger så dyrt. Vart är logiken här undrar jag? Verkar det inte mer rimligt att ge folk rabatt i sånna lägen?
Skype. Ligger i sängen med min kompis aka. datorn, och känner mig lite ensam och övergiven. ( Nynnar: Looonleeey, I'm so loonleeey) Hade vart fantastiskt bra att ha någon här att kramas med tänker jag. Då plingar det till på Skype:
Are you looking for someone who will be caring and understanding? Then you came to the right place- here you can find a Russian lady that will love you with all her heart.
Gud och jag har inte samma humor alltså. Det är fan inget roligt att ge mig pikar om att jag lika gärna kan ge upp hoppet om livet redan nu ( Jag är ju inte ens 23, hallåå?) och istället shoppa fru på postorder som alla andra hopeless suckers får göra.
Ägg. Varför är det så jävla gott?
love / josse
BUT WHAT IF I FALL, WHAT IF I FAIL, WHAT IF I FIND I'M OUT ON A LIMB...
Jag skulle andas i det tomrum som blev över, om du lämnade mig nu.
Tog bussen mot Kalmar okristligt tidigt i torsdags. Väl framme, hängde jag på stationen och försökte ringa och väcka Sandra och Yohana som skulle hämta mig, utan framgång. En snäll busschaufför lät mig åka gratis och snart var både jag och tegelstensväskan på plats hemma hos Sandran.
Vi lånade Ingemars bil och åkte runt för att samla ihop alla slagna hjältar och sedan blev det bakismys med frukost hemma hos Emelie. Jag var den enda som inte var bakfull och berättade mycket stolt att jag faktiskt haft en vit helg denna veckan. Sedan kom jag på att det kanske hade att göra med att det inte varit helg än. Jaja.
Underbart att träffa mina älsklingsflickor var det iallafall och medan jag var där ringde Stefhan om mitt schema också. Förutom en liten detalj, som egentligen är motsatsen till detalj, så blev jag superpepp. Jag har längtat efter att börja jobba i flera månader. Blir ju till och med nostalgisk när jag lagar mat och ska hacka lök eller råkar bränna mig. Undrar om det är riktigt normalt?
Love/ Josse
Tog bussen mot Kalmar okristligt tidigt i torsdags. Väl framme, hängde jag på stationen och försökte ringa och väcka Sandra och Yohana som skulle hämta mig, utan framgång. En snäll busschaufför lät mig åka gratis och snart var både jag och tegelstensväskan på plats hemma hos Sandran.
Vi lånade Ingemars bil och åkte runt för att samla ihop alla slagna hjältar och sedan blev det bakismys med frukost hemma hos Emelie. Jag var den enda som inte var bakfull och berättade mycket stolt att jag faktiskt haft en vit helg denna veckan. Sedan kom jag på att det kanske hade att göra med att det inte varit helg än. Jaja.
Underbart att träffa mina älsklingsflickor var det iallafall och medan jag var där ringde Stefhan om mitt schema också. Förutom en liten detalj, som egentligen är motsatsen till detalj, så blev jag superpepp. Jag har längtat efter att börja jobba i flera månader. Blir ju till och med nostalgisk när jag lagar mat och ska hacka lök eller råkar bränna mig. Undrar om det är riktigt normalt?
Love/ Josse
THEY'RE GONNA EAT ME ALIVE IF I STUMBLE. THEY'RE GONNA EAT ME ALIVE, CAN'T YOU HEAR MY HEART BEATING LIKE A HAMMER?
Mysteriet är fortfarande inte löst, men nu vet jag iallafall att det måste finnas en naturlig förklaring, och viktigast av allt: Jag har inte blivit galen.
MSN:
Helena säger:
HALLÅ MIN DATOR SPELAR HEJ TOMTEGUBBAR!!!!!!!!!!!!!
SÅÅ ÄCKLIGT
fy fan vad rädd jag blir
vad är det som gör det
????????????
MSN:
Helena säger:
HALLÅ MIN DATOR SPELAR HEJ TOMTEGUBBAR!!!!!!!!!!!!!
SÅÅ ÄCKLIGT
fy fan vad rädd jag blir
vad är det som gör det
????????????
