THE WAY I AM...

<3

THE WORLD AIN'T SLOWIN' DOWN...

Är hemma och väntar på bättre tider. Under tiden har jag lyssnat på radio och på P3 sändes en dokumentär om en våldtäcktsman som klättrade in genom fönstret hemma hos folk. Varken pojkvän eller sambo är hemma så jag är förbannat glad för att jag ska jobba inatt. Är så jävla paranoid så jag inte vet vart jag ska ta vägen med mig själv. Kommer aldrig någonsin mer att våga sova ensam.
Det var allt.

lovE/jossse

YOU KNOW I'M TRYING HARD TO TAKE IT BACK...

Alla sömnlösa nätter


Här om dagen tittade jag på Aktuellt. Tänkte att han reportern var väldigt lik Anders Behring Breivik och när hans namn sedan dök upp nere i högra hörnet kunde jag konstatera att det inte bara var utseendet de hade gemensamt, utan att båda dessutom heter Anders. Vilket jävla öde. Jag undrar om killen själv är medveten om det här? Ärligt talat, det kan ju inte kännas allt för jävla roligt i sådana fall.

 

Så undrar jag vem tjejen i Big brother är. Jag vet inte vad hon heter, men hon är blond, har sneda ögon och hippiesnöre i håret. Är hon ”känd” sedan tidigare? Har jag träffat henne? Känner vi varandra? Har hon varit med i Idol? Jag undrar också vad det är som är så jävla svårt med att bre en macka ordentligt? Det är alltså inte jag som har svårt för att bre mackor. Jag är så bra på det så hälften hade varit nog, men jag har noterat att det på denna jord vandrar ett skrämmande stort antal människor som inte besitter ens den mest grundläggande kunskapen i mack-fixar-processen, dvs att bre smöret ända ut på kanterna. C’mon.

 

Jag undrar varför det måste blåsa just idag, sedan undrar jag varför jag bryr mig om hur vida det blåser eller inte när jag ändå är inomhus och inte har för avsikt att förflytta mig någon annanstans. Jag undrar också om päronpizza verkligen kan vara gott, och sedan undrar jag inte så värst mycket mer, men det räcker kanske?

 

lovEE/ joss


ON THE OTHER SIDE OF A STREET I KNEW STOOD A GIRL THAT LOOKED LIKE YOU...

Veckans "att tänka efter-före": Solglasögon
Det är mörkt. (Det är som mörkast innan det blir helt svart)Blir förbannad över att lampan är sönder. Är förbannad en lång stund, men sedan går det plötsligt upp ett ljus för mig, i dubbel bemärkelse. Jag har glömt ta av mig solglajjorna. Ja.

Veckans löfte: Börja ta kort igen
Det är ju när allt kommer omkring ganska roligt att ha sedan och det hjälper på traven när man har svårt för att minnas. När man börjar bli lite till åren (läs: snart 25) är det inte längre så lätt att hålla reda på vilket år man gjort vad osv.

Veckans lifesaver: Iphone
Jag har nästan blivit ägare till en Iphone. Dvs, den är beställd och kommer förhoppningsvis innan veckan är slut. Äntligen slipper jag känna mig utanför. Ingen Iphone= social undernäring= depression, ångest, misär och slutligen döden.

Veckans I-landsproblem: Mjölk och ofrivillig motion
Tänk er följande scenario: Man har satt sig ner för att äta frukost. Man äter frukost, och när man har fått i sig ungefär hälften av sin havregrynsgröt så inser man att man tagit för lite mjölk. Man blir alltså så illa tvungen att resa sig för att gå till kylen och hämta mer. Fy fan, vad jobbigt det är.

lovEE/ josse

USING WHITE LIES IF WE HAVE TO...

Veckans favoritlåt: We are young- Fun, Janelle, Monáe


Veckans säkra tecken: Att svara i telefon mitt i mascaraproceduren

De som använder mascara vet hur det är. Har man väl börjat veva måste man arbeta sig igenom alla ögonfransarna på en gång. Det går liksom inte att pausa mitt i, för då går allt åt helvete. Att man ändå väljer att avbryta mitt i vevandet för att svara i telefon när någon ringer är ett säkert tecken på att man tycker om den personen på riktigt.

(P.S. Jag svarar inte om du ringer när jag spelar ”Rumble”. Even sky has its limits. D.S)

 

 

Veckans uttalande (1):Han är inte den smalaste indianen i kanoten, om man säger så.”

Citat av min pappa.

 

 

Veckans uttalande (2): ”Min cykel är awesome, precis som den är.”

Citat av Hubbe, i ett försök att försvara sig då hans flickvän blev lite bitter över att han precis supit bort hennes cykellås och över att hans cykel till följd av detta skulle behöva stå olåst på GG hela natten. Cykellåset hade han för övrigt lånat med anledning av att han vid ett tidigare tillfälle råkat supa bort sitt eget.

 

 

Veckans ”bättre sent än aldrig”/favoritlåt (2): Jag vet vilken dy hon varit i- Håkan

Den kom ju inte direkt igår. Jag såg till och med pojken framföra den live på årets i särklass bästa konsert i somras, men inte ens i det magiska ögonblicket tyckte jag att den var särskilt mycket att hurra för. Så hörde jag den igen för ett par veckor sedan och bara föll pladask.

 

lovEE/joss


NICE TO NICE TO KNOW YA, LET'S DO IT AGAIN...

Veckans guldkorn i vardagen: "Hade inte du rött hår innan förresten?"


Ursprungligen är det ett citat ur filmernas film, dvs "Smala Sussie", men det visste väl alla redan. Det tillhör allmänbildningen att ha koll på sådana saker. För ett tag sedan var jag och jobbade på ett ställe där jag bara varit en gång innan och det var ganska länge sedan. Kollegan konstaterade att hon kände igen mig, jag kände igen henne, vi ställde de "vanliga frågorna" till varandra för att försöka få pusselbitarna på plats, hon kopplade: Vänta nu, det var du som pluggade till bibliotekarie?" Jaa, det stämmer. Sedan kom det; Just det, men, hade inte du rött hår innan förresten?". Om jag fick bita av mig tungan för att inte dö på fläcken av en skrattattack, som jag inte hade kunnat förklara, och även om jag förklarat hade hon inte förstått det roliga utan bara tyckte att jag verkade helt hopplöst bakom flötet? Ja, det fick jag göra.

 

 

Veckans ”overkill”: Henrik Fexeus

Pojkvännen missar bussen och får åka taxi hem, bara för att den krävande flickvännen ska få en subwaymacka. Hon satt på inget vis i sjön och höll på att avlida av hunger. Nej, hon tyckte bara att det kunde vara lite gott sådär. Henrik Fexeus har skrivit en bok. Den heter ”När du gör som jag vill”. Varför gjorde han det när instruktionerna för hur man får någon att falla handlöst och känna att ”Ja, jag gör vad du vill”, ryms på en Post-it-lapp? Lite onödigt kanske.

 

 

Veckans hatlåt: What is love- Haddaway

Det är då helt jävla sanslöst. Man kan inte gå på en enda fest med folk från min generation utan att någon sätter på den låten och tycker att den är superparty. Vad som är ännu mer sanslöst och obegripligt är reaktionen som sedan undantagslöst, alltid följer. Alla andra på festen blir glada, börjar röra sig i något som i alla fall ska föreställa takt till musiken, samt sjunger med. Har man riktig otur, vilket man oftast har, spelar de nån söndermixad version av den ute också. Som grädde på moset liksom. Man kunde ju börja gråta för mindre alltså. Finns det någon sämre partylåt? Jag lyssnar till och med hellre på dansband, eller typ inget alls.

 

 

Veckans ”Underbart är kort”:

HårväxtJag läste någonstans att håret växer fortare när man är kär. ”Fan vad nice” var min första spontana reaktion. En sekund senare tänker jag ett steg länge. Vilket hår? Tänk om de inte syftar på håret på huvudet utan typ det på benen. Jag hatar att raka benen.

 

 

Veckans favoritlåt: Is anybody out there- Nelly Furtado


lovEE/ josse


AND JUST AS LOW AS I WAS HIGH THE NIGHT BEFORE...

Veckans nyhet: http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article14526693.ab
Man ska inte skratta åt sånt här. Det är ju jättesynd om kaninkraken (och om fotografen, vars liv aldrig mer kommer bli vad det en gång varit, också för den delen), men ändå, det är fan helt omöjligt att låta bli. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen osv.

Veckans I-landsproblem: Guld och gröna skogar
Gnällspik kunde varit mitt andranamn. Jag älskar att klaga, men ibland är livet lite för bra för att få vara sant. Veckans I-landsproblem är alltså att jag inte, hur mycket jag än försöker kan komma på något som ens påminner om ett problem. Jaha. And then...?

Veckans bakisteori: Dialekters betydelse för musiksmaken
Jag påstår på inget vis att man blir dummare bara för att man är bakfull, men man börjar i allafall tänka i andra banor än man skulle gjort i vanliga (eller ovanliga?) fall.
Systeryster berättade att hon kvällen innan varit på förfest. På förfesten hade hon träffat någon som inte gillade Veronica Maggio. Hur i hela fridens namn kan det vara möjligt undrade systern, med 32,5 frågetecken efter. Sedan säger hon eftertänksamt: "Ja, fast det är klart, hon kom ju från Örebro. Alltå Närke. De pratar konstigt där, det kanske hade något med det att göra?"

love/josse

SOME WOULD SAY THAT YOU WON'T FIND LOVE THAT WAY...


Veckans I-landsproblem:
Ljus och mörker
Igår satt jag och filosoferade över livet och lyssnade på musik. Musik hjälper mig att tänka och att andas (Det fungerar nästan lika bra som nässpray) Jag målar alltid till musik, döper alltid mina tavlor efter låtar och så vidare. Just som jag satt där, djupt försjunken i ännu djupare tankar valde spotify en låt som skulle vara det perfekta soundtracket till en tavla. Jag har hela scenariot klart för mig. Nu till I-landsproblemet; Min inspiration infinner sig allt som oftast på kvällar och nätter. Vid den tidpunkten är det mörkt ute och vi har ingen bra belysning någonstans här hemma, så det blir alltid till att lägga inspirationen på hyllan och försöka sparka sig trött istället. När morgonen och ljuset väl kommer vill jag inte alls måla längre. Det suger.

Veckans underbara:
Mitt jobb
Har fått ett lite längre vikariat och jag älskar det.

Veckans food-craving:
Min mammas kanelbullar
Det förföljer mig var jag än går. Folk lägger upp bilder på kanelbullar på facebook, när man frågar kollegorna vad de ska slå ihjäl tiden med resten av dagen svarar de: Jag tänkte baka bullar ikväll, när något dagisbarn sträcker fram en trolldegsbit som de vill att man ska "smaka på" och man frågar vad det är svarar de "Det är en kanelbulle". Jag blir galen. Fy fan vad gott det hade varit.

Veckans orosmoment:
Mitt dåliga minne
De flesta vet att jag inte är någon stjärna vad det gäller att hitta. Mitt lokalsinne är i det närmaste obefintligt. Det är ett handikapp, men jag har aldrig sett det som något allvarligt problem då det i värsta fall alltid går att leta upp närmsta skylt med gatunamn, ett husnummer, sedan ringa efter en taxi och be dem köra en hem. Det var så jag tänkte men så hände något som gjorde att jag blev orolig på riktigt. Någon frågade mig vart jag bodde och när jag skulle svara kunde jag inte. Efter en sådär fem minuters betänketid kom jag på vad ghetto-området där jag bor heter, men ändå. Tror ju knappast att minnet blir bättre med åldern. Hur ska detta sluta?

Veckans låt:
My secret- Anna Ternheim


lovEE/ josse



AND IF YOU DON'T WANT TO, YES I THINK I MIGHT SURVIVE THAT...

Morötter och charterresor.

Igår träffade jag tjejerna från gamla klassen och det blev som så att vi slötittade lite på melodifestivalen. Några timmar senare var jag tillbaka hemma hos lillasystern och loggade in i verkligheten aka. Facebook. Det var total översvämning av upprörda statusuppdateringar. Hur i hela fridens namn är det möjligt att Björn Ranelid gick vidare? Folk är så förbannade att de knappt vet vart de ska göra av sig själva. Deja vu. Det känns ungefär som när Sverigedemokraterna plockade hem ett gäng röster för mycket i förra valet. Det är total översvämning av upprörda statusuppdaterningar. Hur kunde detta hända? Folk är så förbannade att de knappt vet vart de ska göra av sig själva. Man bara, Jaha ja, jag förmodar att du röstade? För det kan väl aldrig ha varit så att du låg hemma på sofflocket, käkade navelludd och funderade på om du kanske inte borde måla taket blått eller något likande istället? Nej, jag tänkte väl det. Ibland är folk så söta. Vad ska man med en hundvalp till liksom?
Jag gillar verkligen inte melodifestivalen alls, men en sak älskade jag. Under den oli(iiii)dligt spännade omröstningen passade programledaren på att mingla runt bland artisterna (?). Hon gav Molly Sandén en blond peruk och föreslog att de skulle dra till Ayia napa och leva livet (dvs. supa och knulla) eftersom båda var singlar med hela svenska folket osv. Sedan kom den. Den snyggaste övergången och det klockrenaste uttalandet på år och dag: "...och på tal om solsemester, hej Björn Ranelid". Bättre än så blir det liksom inte.

lovE/ joss

IT'S YOUR QUIET HEART AND YOUR SILENCE AS YOUR TEARDROPS STAIN ME SHEETS...



Veckans ursäkt:
"Men det var ju bara ett glas"
Så sa hon, tjejen som just spillt ett glas vin över datorn som tillhörde killen vi var på förfest hos igår. "Det var ju bara ett glas", med en frågande hundvalpsblick och med en betoning på ordet "ett", som att hon menade att om hon hällt ut en hel flaska över den kunde hon förstått om han blivit lite arg, men nu var det ju faktiskt bara ett endaste litet glas, så det var väl inget att tjura för.

Veckans mest överskattade livsmedel:
Gurka
De består till största delen av vatten och de smakar inte särskilt mycket. Inga direkta fel, men inte heller några rätt. Gurka är helt enkelt en ganska onödig grönsak, men ändå är det en sån där sak som varenda människa har hemma i kylskåpet. Varför då? För att förtydliga; Jag menar alltså inte att man borde sluta odla gurkor för att de är totalt meningslösa. Man kan ju göra en massa saker med dem, och nej, då tänker jag inte på att dela dem, operera fast dem på eltandborsten och vips: så har man en hemmasnickrad dildo, som man lärde sig att man skulle i alla tjejtidningar man läste i sin ungdom. Jag tänker mer inlagd gurka och liknande- det är fina grejjer det. Har också läst i någon källa (vars tillförlitlighet i och för sig tål att diskuteras) att man kan använda dem till att behandla frostskador. Det låter ju inte särskilt troligt, men man ska aldrig säga aldrig. Det överskattade är alltså att typ: Köpa en gurka och sedan äta gurka, bara sådär. Tips från coachen: Spara dina pengar, eller skänk dem till välgörande ändamål. Stoppa dem i tuggummiapparaten på väg ut från affären, gör vad fan som helst, men köp inte gurka.

Veckans facebookfail: Malpalcerade smileys
Ska vi klaga på vad och hur folk skriver i sina statusuppdateringar på facebook nu igen? Ja visst ska vi det.
Jag blir alldeles utom mig av förtvivlan när folk sätter dit smileys mitt i meningar.
-Det är helt okej att skriva en mening och avsluta med en smiley;P
-Det är inte okej :D:D att sätta dit smileys mitt i :( meningar.
Det är förvirrande och det ser förjävligt ut. Lägg av, annars tar jag bort dig som vän på facebook!

Veckans ligglåt: Skinny love- Birdy
Jag tycker egentligen bara att låten är bra i allmänhet sådär. Det är ju ingen partydänga direkt, men annars. Har lyssnat på den minst en gång om dagen (oftast flera) den senaste månaden. I veckan läste jag i någon lokalblaska att den listats som den bästa ligglåten just nu. Ja, varför inte?

love/ josse



ALL THE TALK ABOUT THE WEATHER AND HOW IT'S CHANGING, COULD WE NOT DO THAT? ALL ABOUT ME AND YOU AND WHAT COULD HAPPEN, CAN WE JUMP RIGHT TO THAT?



Dagens "dyslexi light": Ordet institution
Inte så mycket som en gång har jag skrivit ordet (försökt skriva det) utan att det blivit ett rött streck under det. Jag skrev det i Word och kopierade det hit med, bara för att det skulle bli rätt. Jag kan bara inte.

Dagens fundering: Flyttfåglar
Gäss. (Ett gäss- flera gäster, säger man enligt ett av mina dagisbarn) Det har verkligen varit rusningstrafik uppe i det blåa idag. Vart är de påväg undrar jag? Flyr de fältet eftersom snön kommit, eller återvänder de hem? Är det ett vårtecken? Flyttar gäss över huvudet taget? Det sista hade jag kunnat googla fram ett svar på direkt, men finner i skrivande stund någon slags tjusning i ovissheten.

Dagens lyckopiller: Hanna Hellquist
Man kan ju inte bli annat än glad när man hör hennes röst.

Dagens problemlösare: Saft
Att kalla det ett "klassiskt citat" vore väl att ta i, men de flesta lär ha hört det; "Alkohol löser inga problem, men det gör fan inte mjölk heller". Det är rätt och riktigt på alla sätt, men jag har kommit på något annat drickbart som faktiskt löser problem, nämligen saft. Fun Light med smaken "Wildberries", närmare bestämt. Sett ur ett vetenskapligt perspektiv är det naturligtvis svårt att hitta belägg för ovanstående påstående. Något konkret exempel på när de vilda bären faktiskt löst ett problem kan jag inte heller leverera. Ni får helt enkelt lita på mitt åttonde sinne, min kvinnliga intuition och att jag vet vad jag pratar om.

Dagens "Nej": Det laglösa 2.0
Att klaga på folks statusuppdateringar på facebook har blivit en riktig favorit. Kanske har det att göra med att man (Ja, mig själv kan jag svara för, hur det står till med resten av den svenska befolkningen kan jag bara gissa mig till, men jag antar att min livsföring inte är överdrivet unik) spenderar större delen av sin vakna (fri)tid på Facebookisch. Hur som helst; att skriva om djur i allmänhet (och hundar i synnerhet) är ganska o-party. Det är vid det här laget allmänt känt att jag lider av svårtartad särskrivningsallergi. Tänk er då hur det känns när jag i god tro loggar in på facebook och får ögon på en särskriven update som handlar om hundar. Sådant borde vara förenat med dödsstaff.

lovEE/ josse




AND YOU WERE HOLDING ON TO MAKE A POINT, WHAT'S THE POINT?

Torsdag.

Dagens "Braveheart 2.0"
: Lillasystern angående facebooks timeline
Jag berättar att jag gett upp och accepterat, trots att det fanns några dagar kvar att ge på. Hon blir upprörd över min så uppenbart svaga karaktär. "Jag vägrar i alla fall (...) jag ska slåss till sista blodsdroppen (...) die like a warrior".

Dagens "att leka med döden": Tvätta i morgontofflor
Det är egentligen inte kombinationen tofflor/tvätt som sådan som är farlig, utan det handlar om att springa (eller gå) upp och ner för trappor med tofflor samtidigt som man har händerna fulla och därför inte kan ta emot sig om man ramlar. När man ramlar menar jag såklart. Vis av erfarenhet kan jag berätta att; ramlar, det gör man garanterat minst en gång varje runda.

Dagens foodcraving: Jordnötter
Jag hade kunnat döda för jordnötter just nu. Så känns det, teoretiskt sett, men i praktiken vore det förstås onödigt dramatiskt. Det är på alla sätt och vis betydligt enklare att ta på sig ett par skor och promenera hundratalet meter bort till affären istället.

Dagens låt: I can feel a hot one- Manchester orchestra

Dagens smakteori: Tidens magiska kraft
Jag snickrade ihop ett pepparkakshus i julas. Hemma hos oss är det nästan som i låten; att julen varar fram till påsk. Granen står fortfarande kvar om jag känner familjen rätt, men när jag hade mamsen på tråden igår berättade hon att pepparkakshuset var borttaget. Varje år envisas jag med att jag ska äta upp det. Hon sa att hon packat ner det i en låda, så jag kunde få det när jag hälsade på härnäst, men att hon inte hade ätit det om hon vore jag. Jag förklarade för henne att "det är med pepparkakshus som med vin, det blir bara bättre med tiden" Tre månader gammalt damm gör underverk.

lovEE/ josse

PAINT THE SKY WITH SILVER LINING..

Dagens ofattbara: Ansiktets låt "Äckligt" ligger etta på spotifys topplista
Jag känner hur den lilla gnutta hopp jag fortfarande hade kvar om mänskligheten totaldör. Det är dags att byta planet.

Dagens I-landsproblem:
Raka benen
Det sägs att skönhet kommer inifrån, men alla vet ju att det är en sanning med modifikation. Jag MÅSTE verkligen raka benen, men det är så jävla krångligt och tråkigt.

Dagens pepplåt: Wild ones- Flo Rida feat. Sia

Dagens "leave Britney alone": Timeline
Måste jag verkligen byta till det? Det var bättre förr.
xoxo /konservativ

Dagens opepp:
Åka hem
Klockan börjar närma sig sju. Vi är fortfarande kvar i Kalmar men måste ta oss tillbaka ner till K-town ikväll.



lovE/ josse

CAN WE MAKE OUT AND PRETEND IT'S ALL THERE?

Dagens "att bli klokare med åldern": Relationsspel

Jag brukade verkligen hata det. Det brukade göra mig näst intill hysterisk av frustration. Jag gillade inte tanken på att vara en del i ett spel. Jag blev smågalen på folk i min omgivning som krånglade till det för sig, helt i onödan. Tänk exempelvis "tre-dagars-regeln", hur man låter bli att höra av sig till någon, bara för att det är "den andres tur" att ta initiativet,  eller hur man, när man hamnar på samma fest som personen som man vill gå hem med sen av ren princip sätter sig så långt borta som möjligt och låtsas att man knappt märker att den personen är där, bara för att markera att "du ska då fan inte tro att du kan få mig så lätt", trots att både man själv, personen i fråga samt alla andra närvarande med 96% säkerhet vet hur kvällen kommer sluta.
Svälj stoltheten och skärp er, gott folk. Man förlorar så mycket om man ska hålla på och tramsa, alternativt ödslar tid på något man ändå kommer förlora, så det är lika bra att reda ut begreppen på direkten istället. Upp med korten på bordet. Så brukade jag tänka, (med undantag för när det gällde mig själv förstås. I love dubbelmoral) men på senare tid har jag börjat tycka att det fint, lite charmigt och ganska underhållande att studera folks beteende, samt försöka förutspå nästa steg. För det mesta är det skrämmade lätt att gissa. När jag blivit gammal och vis på riktigt ska jag skriva en bok om saken. En seriebok kanske. Det skulle bli en kioskvältare. Ingen tvekan om saken.

lovEE/jossEE

THERE WAS A TIME I COULDN'T SEE MYSELF GROWING OLDER...

Dagens obegriplighet: "Bankomathäng"
Jag har lagt märke till ett litet fenomen som jag inte blir riktigt klok på. Här på G-G finns en uttagsautomat i "Nettohuset". Den ligger i ett eget inglasat rum där det finns ett par, tre sittplatser längs väggen. Nio gånger av tio man går in för att ta ut pengar sitter det någon halvtappad individ där på bänken. Man hejdar sig och undrar om de står i kö? (På tur efter en för mig osynlig människa?) Nej, så är alltså inte fallet. De bara sitter där och hänger, inväntar bättre tider eller något. Observera att det alltså rör sig om en person (olika varje gång). Hade det suttit ett gäng och umgåtts med varandra, typ på samma sätt som kidsen som hänger på Resecentrum hade det varit en annan femma. Man kunde ju rent spontant kännt att det borde finnas roligare hängplatser än så, men beteendet hade iallafall varit förståeligt. Nu fattar jag absolut ingenting. Jag undrar vad det är jag missat? Om någon sitter inne med svaret får ni gärna kontakta undettecknad för att förklara.

Dagens "get a life": Att "äta på facebook"
Jaja, om man är skillad på att laga mat är det helt okej att skryta lite. ("Det är fult att skryta, men svårta att låta bli") gör man det oftare än två gånger i veckan är det inte okej, även om man kan laga mat. Då bör man istället överväga att skaffa en matblogg. Egentligen behöver man inte alls kunna laga mat, men åtminstone kunna få det hela att se fancy ut på bild. Om det sedan smakar typ cement eller likande kan ju ingen veta, så det är fortfarande okej. Det finns naturligtvis ett "MEN", och det lyder som följer: jag retar mig något så förbannat på folk som slänger ut helt random bilder på saker de äter. Nej men har du klarar av att bre en macka? Koka snabbmakaroner och hälla på ketchup (som inte ens bildar ett sexigt mönster). Fy fan vad begåvat.

love/josse

RSS 2.0