TROUBLE IS HER ONLY FRIEND AND HE'S BACK AGAIN..
Vi har haft en förbannat lång dag. Trots att vi var näst intill döende av trötthet redan igår, valde vi ändå att vara vakna och stressa oss sönder och samman fram till två på natten, vilket gjorde att vi inte fick sova mer än fyra timmar. Vi lyckades hålla oss på benen genom skoldagen och efter att ha powernapat oss genom tågresan fick vi någon form av energikick och har hunnit med massor av nödvändigt ont.
Man gör alltid saker värre än vad de egentligen behöver vara. Har inte tid att sova och lägger ner massor av tid på att tänka på allt man måste göra istället för att använda tiden till att verkligen göra. Man får ännu mindre tid, vilket leder till att man bli ännu mer stressad osv.
Ond cirkel detdär. Jävligt ond.
Vi har dessutom läst att man kan bli schitzofren av för mycket stress under för lång tid. Undrar hur det blir då, när de tjugofyra timmar korta dygnet, som inte räcker till annars, plötsligt ska delas på två?
Vi noterar i skrivande stund att klockan är halv ett och att vi borde sova så vi orkar med morgondagen.
En liten stund till väljer vi dock att sitta uppe, prata med oss själva och skriva milslånga "att göra listor".
LOove/joss
LOove/joss
Man gör alltid saker värre än vad de egentligen behöver vara. Har inte tid att sova och lägger ner massor av tid på att tänka på allt man måste göra istället för att använda tiden till att verkligen göra. Man får ännu mindre tid, vilket leder till att man bli ännu mer stressad osv.
Ond cirkel detdär. Jävligt ond.
Vi har dessutom läst att man kan bli schitzofren av för mycket stress under för lång tid. Undrar hur det blir då, när de tjugofyra timmar korta dygnet, som inte räcker till annars, plötsligt ska delas på två?
Vi noterar i skrivande stund att klockan är halv ett och att vi borde sova så vi orkar med morgondagen.
En liten stund till väljer vi dock att sitta uppe, prata med oss själva och skriva milslånga "att göra listor".
LOove/joss
LOove/joss
WITH OUR COLLECTED BRAINRECOURCES SHE WOULD HAVE AN IQ OF A HUNDERD AND FIFTYFIVE...
Det är då sannerligen inte lätt att veta vad man ska bli och vad man ska göra med sitt liv. Om man ska använda sig av uteslutningsmetoden har jag iallafall konstaterat en sak. Jag ska inte bli ridlärare. Förra helgen fick Malin bita i gräset och igår var det Samanthas tur att göra en störtdykning. Det går inte under några omständigheter att skylla på hästen och inte heller på någon av mina försvarslösa elever. Min mamma har rätt, jag borde ta det lite lugnare :P
Nu ska jag återgå till vad det nu var jag höll på med? Mental kolaps, björnbärsmarmelad och inferno.
loVee/jossE
Nu ska jag återgå till vad det nu var jag höll på med? Mental kolaps, björnbärsmarmelad och inferno.
loVee/jossE
AND SOMETIMES YOU CLOSE YOUR EYES AND SEE THE PLACE WERE YOU USED TO LIVE WHEN YOU WERE YOUNG...
Igår vaknade jag ganska tidigt, eftersom lillasyster och lite senare också Malin skulle komma på besök. Efter frukost, kaffe och mera fikabesök drog jag ner på stan, hade snabbfika med Sara och hängde runt med Tony och Emil tills det var dags att åka till Kosta och prata jobb.
Igår, eller möjligtvis idag, någonstans runt midnatt badade jag för första gången i år :P
Vid nio på morgonen skickade Pontus sms att jag skulle börja jobba halv tio. Tänkte att han nog bara hade rört till det och smsade tillbaka att jag fick veta igår att det räckte att börja halv tolv. Det svarade han inte på, så det var bara att stressa iväg till jobbet. Väl där visade det sig mycket riktigt vara så att han bara var förvirrad. Jag började fundera på att vända tillbaka och sova lite mer, men innan jag hunnit tänka tanken riktigt klart blev jag satt i arbete. Skriva CV (som inte var till mig) och springa miljoner ärenden åt Pontus.
Nu har jag lite rast och om en timme får jag gå hem. Då blir det en tur ut till föräldrarna för att rida och sedan vidare in till stan för att kolla raggare, eller något. Hoppas att någon har fått ihop en plan tills dess.
lovEE/ joss
Igår, eller möjligtvis idag, någonstans runt midnatt badade jag för första gången i år :P
Vid nio på morgonen skickade Pontus sms att jag skulle börja jobba halv tio. Tänkte att han nog bara hade rört till det och smsade tillbaka att jag fick veta igår att det räckte att börja halv tolv. Det svarade han inte på, så det var bara att stressa iväg till jobbet. Väl där visade det sig mycket riktigt vara så att han bara var förvirrad. Jag började fundera på att vända tillbaka och sova lite mer, men innan jag hunnit tänka tanken riktigt klart blev jag satt i arbete. Skriva CV (som inte var till mig) och springa miljoner ärenden åt Pontus.
Nu har jag lite rast och om en timme får jag gå hem. Då blir det en tur ut till föräldrarna för att rida och sedan vidare in till stan för att kolla raggare, eller något. Hoppas att någon har fått ihop en plan tills dess.
lovEE/ joss
I'VE SEEN PEOPLE LOSING ALL OF THEIR FAITH BEFOR THEY KNEW WHAT THEY WERE LOOKING FOR...
Det har varit soligt idag också :P. När det är sol ute är det okej att dricka vin, även om klockan bara är halv ett på eftermiddagen och det är söndag. Det var vad jag och Emelie kom fram till i söndags i allafall, så det gjorde vi och sedan slog vi våra kloka huvuden ihop och målade. Kan nog bli bra, tids nog.
Hade ett litet möte i torsdags och min uppdragsgivare gav mig en utförlig beskrivning och hela sommaren på mig att bli klar med tavlan, eftersom han förstod dethär med att inspiration är något som kommer och går. Som det ser ut just nu är det ändå smartast att göra allt som står i min makt för att stimulera det kreativa tänkandet. Det såg inte ljust ut på den ekonomiska fronten innan heller och för några dagar sedan fick jag hela min välplanerade sommar krossad i tusen bitar. Nu gäller det att söka femhundratrettiotusensjuhundraåttiosex sommarjobb samt fundera ut alternativa lösningar på problemet. Spela dragspel utanför Willys, ge mig in i den stenhårda konkurrensen i pantburksbranschen eller helt enkelt bli prostituerad. Sittuationer som denna tänjer helt klart på gränserna och nöden har, som bekant, ingen lag.
love/joSS
Hade ett litet möte i torsdags och min uppdragsgivare gav mig en utförlig beskrivning och hela sommaren på mig att bli klar med tavlan, eftersom han förstod dethär med att inspiration är något som kommer och går. Som det ser ut just nu är det ändå smartast att göra allt som står i min makt för att stimulera det kreativa tänkandet. Det såg inte ljust ut på den ekonomiska fronten innan heller och för några dagar sedan fick jag hela min välplanerade sommar krossad i tusen bitar. Nu gäller det att söka femhundratrettiotusensjuhundraåttiosex sommarjobb samt fundera ut alternativa lösningar på problemet. Spela dragspel utanför Willys, ge mig in i den stenhårda konkurrensen i pantburksbranschen eller helt enkelt bli prostituerad. Sittuationer som denna tänjer helt klart på gränserna och nöden har, som bekant, ingen lag.
love/joSS
CAUSE THE DREAMS THAT I DREAM AND THE SONGS THAT I SING WHEN I LOST MYSELF AND A DIFFERENT MEANING..
Du hade rätt, sångerna kom från andra länder
Vi möttes i ett underland och står på en perrong
Där allt förändras fast ingenting händer
Tillbaka efter helgen i skogen.
På fredagen fick jag sällskap av Kimpan och tanken var att vi skulle titta på film. Det gjorde vi också, i sådär en kvart, sedan somnade jag i soffan.
På lördagen åkte jag hem för att jobba några timmar och sedan fick jag med mig Malin, Linn och Yohana tillbaka till skogen. Vi var ut på promenad med alla hundarna och senare var jag och Malin ute och red. Jag är fortfarande lite chockad, hade förberett mig med en hel massa övertalningsargument för att få Malin att ens våga följa med till skogen, men behövde inte använda ett enda. Red gjorde hon minsann och det såg förvånansvärt bra ut med tanke på att det var andra gången i livet, första gången på typ tio år och att hon hade mig, opedagogisk som jag är, som lärare.
Imponerad, imponerad!
Efter det äventyret tittade vi på gamla bilder och drack vin. När mina föräldrar kom hem, någon gång efter midnatt hade det hunnit bli ganska mycket vin och jag satt i köket, gungade, skrattade åt mig själv och berättade samma sak om och om igen. Man hade ju kunnat föreställa sig att föräldrarna skulle hälla i mig några liter vatten och säga åt mig att gå och lägga mig, men vad som istället hände var att pappa satte ett glas rosévin i min ena hand och en jägershot i den andra. Hur tänkte dom där?:P Jag vaknade i min säng i allafall.
Det får vara allt, så länge.
love//
IT DOESN'T MATTER IF IT'S GOOD ENOUGH FOR SOMEONE ELSE...
Det var ett tag sedan. Mitt tangentbord har nämligen gått sönder. Det enda jag gjorde var att hälla en kopp te över det, ska det verkligen vara så jävla känsligt?
Imorgon ska jag i allafall köpa ett nytt, så jag slipper vara socialt missanpassad, eller så jag kan fortsätta vara socialt missanpassad kanske?
Jaja, det har väl inte hänt så mycket nytt direkt.
Idag har jag varit i skolan och drivit runt i solskenet. Bella hade annat för sig när det var dags att åka hem och sa att jag fick klara mig på egen hand i väntan på tåget. "Det är lugnt, jag hittar säkert någon Afrikan eller alkisgubbe som jag kan hänga med under tiden" svarade jag. Jag fungerar nämligen som en magnet vad det gäller engelsktalande Afrikanska studenter runt 25 och bittra alkisgubbar på 50+ i Växjö. Tio minuter av ensamhet på Växjö resecentrum är allt jag behöver innan något av alternativen kommer fram och börjar prata :P Det stämde bra idag också.
Har varit lite duktig och diskat och städat i min krigshärjade lägenhet. Det var helt enkelt inte etiskt försvarbart att skjuta upp det längre. Min lathet kunde inte väga över att riskera att eventuella besökare fick bestående visuella chockskador eller någon obotlig sjukdom.
Nej, nu ska jag gå och vara social mot "andra sidan gatan gänget"
loVee /Joss
Imorgon ska jag i allafall köpa ett nytt, så jag slipper vara socialt missanpassad, eller så jag kan fortsätta vara socialt missanpassad kanske?
Jaja, det har väl inte hänt så mycket nytt direkt.
Idag har jag varit i skolan och drivit runt i solskenet. Bella hade annat för sig när det var dags att åka hem och sa att jag fick klara mig på egen hand i väntan på tåget. "Det är lugnt, jag hittar säkert någon Afrikan eller alkisgubbe som jag kan hänga med under tiden" svarade jag. Jag fungerar nämligen som en magnet vad det gäller engelsktalande Afrikanska studenter runt 25 och bittra alkisgubbar på 50+ i Växjö. Tio minuter av ensamhet på Växjö resecentrum är allt jag behöver innan något av alternativen kommer fram och börjar prata :P Det stämde bra idag också.
Har varit lite duktig och diskat och städat i min krigshärjade lägenhet. Det var helt enkelt inte etiskt försvarbart att skjuta upp det längre. Min lathet kunde inte väga över att riskera att eventuella besökare fick bestående visuella chockskador eller någon obotlig sjukdom.
Nej, nu ska jag gå och vara social mot "andra sidan gatan gänget"
loVee /Joss
IF YOU NEVER SAY YOUR NAME OUT LOUD TO ANYONE THEY COULD NEVER EVER CALL YOU BY IT..
Jag är tillbaka. Det beror mest på att Amila bedriver utpressning mot mig, men i alla fall. Alla sätt är bra, utom de dåliga.
Jag har en aning ont i huvudet på grund av det enorma kaffeintaget tidigare idag. Det enda tillgängliga botemedlet är mer kaffe och jag har precis sett till att få i mig ytterligare tre koppar (läs temuggar), för att kunna härda ut den återstående tiden av dagen.
Idag fick jag, efter en lång tid av övertalningsförsök, äntligen läsa Isabellas novell. Under ett annat namn fanns även jag med i berättelsen, med salsnummret på handen, balanserandes varma muggar, med den ständigt växande tygpåsen som trogen följeslagare. Hon beskrev mitt ständiga letande efter mobilen och hur jag brukar sjunga för henne.
Hade jag befunnit mig någon annanstans än i skolan hade jag börjat gråta på riktigt. Lika mycket av den anledningen att hennes sätt att beskriva mig fick mig att känna att jag har betyder något i den stora röran, i ensamheten bland miljoner människor och i tystnaden bland alla skrik, som av den, att hennes sätt att beskriva sin egna sårbarhet var så träffande.
Tillvaron hänger i så sköra trådar, och hon satte ord på det, på ett sätt som ingen annan kan. <3
Nu ska jag inte hålla Amila vaken längre :P
love//
Jag har en aning ont i huvudet på grund av det enorma kaffeintaget tidigare idag. Det enda tillgängliga botemedlet är mer kaffe och jag har precis sett till att få i mig ytterligare tre koppar (läs temuggar), för att kunna härda ut den återstående tiden av dagen.
Idag fick jag, efter en lång tid av övertalningsförsök, äntligen läsa Isabellas novell. Under ett annat namn fanns även jag med i berättelsen, med salsnummret på handen, balanserandes varma muggar, med den ständigt växande tygpåsen som trogen följeslagare. Hon beskrev mitt ständiga letande efter mobilen och hur jag brukar sjunga för henne.
Hade jag befunnit mig någon annanstans än i skolan hade jag börjat gråta på riktigt. Lika mycket av den anledningen att hennes sätt att beskriva mig fick mig att känna att jag har betyder något i den stora röran, i ensamheten bland miljoner människor och i tystnaden bland alla skrik, som av den, att hennes sätt att beskriva sin egna sårbarhet var så träffande.
Tillvaron hänger i så sköra trådar, och hon satte ord på det, på ett sätt som ingen annan kan. <3
Nu ska jag inte hålla Amila vaken längre :P
love//
NO ONE SLEEPS WHEN I'M AWAKE...
I mina drömmar hade ljudet från väckarklockan en annan förklaring, vilket gjorde att den ringde i ungefär trekvart innan min hjärna kopplade. Jag kom i väg till stationen i tid, och väl där lyckades jag med bedriften att sätta mig i en vattenpöl så jag fick vrida ur jackan. Det är inte lätt när det är svårt. Åkte tåg med Amila-love och begav mig sedan till biblioteket.
Har gjort intervju, räknat russin, ätit känslor och filosoferat för mig själv, i väntan på att resten av gänget ska återvända från sitt mission.
Igår firade vi systerns födelsedag och när vi kom hem skulle jag vara duktig och skriva inlägg i diskussionsforumet angående kortfilmen "The machine is using us", Web 2.0 och vad det har för konsekvenser för vår framtida yrkesroll. Under påverkan av för mycket socker och koffein skrev jag ett långt och flummigt inlägg med formuleringar i stil med "Människor som ska tolka mig på denna vägen får troligtvis bilden av mig som en manodepressiv hobbyalkoholist" och "Du äger inte rätten till ditt eget liv längre" och innan jag hunnit tänka efter hade jag tryckt på "Publicera". Sedan började jag fundera över vad jag just hade gjort. Sedan funderade jag över det här med att bry sig om vad folk tycker om en och sedan över det här med att inte bry sig.
Jaja.
Jag tar inget ansvar för det här flummet heller. Det var inte jag! It' was the machine, it's fucking using me. I'm innocent! :P
Haha. Det var det.
"Kärlek är för dom" sjunger Thåström, "Integritet är för dom" sjunger Josse.
Catch you later. LovE // JosS
LET'S GET DRUNK AND FORGET WHAT WE DID..
I torsdags åkte vi. Kusin Kim skulle hämtas upp i Örebro och eftersom vi försovit oss lite ringde vi när hans tåg skulle vara framme för att säga att vi var sena. Det visade sig att Kim inte kommit med tåget utan i själva verket fortfarande låg och sov hemma i Stockholm. Efter evighetsresa, många om och men och en mellanlandning på systemet anlände vi så småningom till "lilla världen" i Sälen och påbörjade resan in i dimman.
I dimman stannade vi större delen av helgen, med undantag för mat, sovpauser och skidåkning, som inleddes med att Linn, som aldrig stått på ett par skidor förut, åkte störtlopp ner för barnbacken med armarna rakt ut, skrikandes "Jag kommer dö, jag kommer dö, jag kommer dööööööööööö".
Helgen var fantastisk, och jag bara älskar att hänga med mina kusiner:)
Idag mår jag som jag förtjänar(?), har hamnat ännu mer efter i skolan, är cpförkyld och har fått snyta mig så många gånger att jag fått näsblod. Har varit på föreläsning som gick i ljusets hastighet. Jag fattar inte snabbt annars heller och i feberdimma, med lock för öronen och hela hjärnan full av snor gåt det definitivt inte bättre.
Nu är jag i alla fall hemma och har köpt halva apoteket och mycket vitlök i hopp om att bli frisk lite snabbt. Är hög på nässpray och koffeintabletter och ser fram emot en hel natts pluggande.- NOT!
loVe/ Joss
I dimman stannade vi större delen av helgen, med undantag för mat, sovpauser och skidåkning, som inleddes med att Linn, som aldrig stått på ett par skidor förut, åkte störtlopp ner för barnbacken med armarna rakt ut, skrikandes "Jag kommer dö, jag kommer dö, jag kommer dööööööööööö".
Helgen var fantastisk, och jag bara älskar att hänga med mina kusiner:)
Idag mår jag som jag förtjänar(?), har hamnat ännu mer efter i skolan, är cpförkyld och har fått snyta mig så många gånger att jag fått näsblod. Har varit på föreläsning som gick i ljusets hastighet. Jag fattar inte snabbt annars heller och i feberdimma, med lock för öronen och hela hjärnan full av snor gåt det definitivt inte bättre.
Nu är jag i alla fall hemma och har köpt halva apoteket och mycket vitlök i hopp om att bli frisk lite snabbt. Är hög på nässpray och koffeintabletter och ser fram emot en hel natts pluggande.- NOT!
loVe/ Joss
NOBODY WANNA SEE US TOGETHER BUT IT DON'T MATTER NO, CUZ I GOT YOU BABE...
Tjing. Nu är jag här igen. Har varit på besök i the big city Orrefors, lagat mat och druckit några liter kaffe. Har också varit hos föräldrarna och skrivit ut sådär tvåhundra sidor och pluggat. Nu är klockan snart elva. Har jag planerat och packat än? Nej, det har jag inte. Snart, snart ska jag skärpa mig.
Imorgon får jag äntligen träffa kusin vitamin. Saknar, saknar <3
lovE/ Joss
Imorgon får jag äntligen träffa kusin vitamin. Saknar, saknar <3
lovE/ Joss
I LIKE THE WAY YOU NOD AFTER EVERYTHING I SAY, LIKE IT ACTUALLY MEANS SOMETHING TO YOU...
Har precis diskat klart och ska snart våga öppna garderoben för att se om det finns något rent där som jag kan packa ner. Imorgon ska jag iväg, allt är totalt oplanerat, så vi får se hur det löser sig. Ska snickra ihop en liten låtsasplan senare, när jag orkar.
Det är fint väder ute idag och jag har ramlat runt på stan med Linnis och sen varit hos henne och tittat på medan hon ätit köttbullar. Vid två skulle hon till jobbet, så då fick hon skjutsa hem mig igen. Jag har alltid nån kass låt på hjärnan och går runt och sjunger hela tiden. När vi gick över parkeringen fick jag solskenskick och dansade fram, samtidigt som jag sjöng "Damn! I wish I was a lesbian" jättehögt. Jag trodde vi var ensamma. Det var vi inte. Den stackars gubbens ögon var så stora att de nästan hoppade ut ur huvudet på honom. Jag får skärpa mig alltså! :D
Nehe, nu ska jag skärpa mig med det andra också, hmm, packa var det.
lOve/ joss
Det är fint väder ute idag och jag har ramlat runt på stan med Linnis och sen varit hos henne och tittat på medan hon ätit köttbullar. Vid två skulle hon till jobbet, så då fick hon skjutsa hem mig igen. Jag har alltid nån kass låt på hjärnan och går runt och sjunger hela tiden. När vi gick över parkeringen fick jag solskenskick och dansade fram, samtidigt som jag sjöng "Damn! I wish I was a lesbian" jättehögt. Jag trodde vi var ensamma. Det var vi inte. Den stackars gubbens ögon var så stora att de nästan hoppade ut ur huvudet på honom. Jag får skärpa mig alltså! :D
Nehe, nu ska jag skärpa mig med det andra också, hmm, packa var det.
lOve/ joss
