YEAH, WHAT IT COMES DOWN TO IS YOU ARE THE ONE WHO TRULY UNDERSTANDS. WHEREEVER YOU GO, I HOPE THAT YOU KNOW THAT I'M AT YOUR COMMAND...

Sådär.
Gårdagen är lite av en minneslucka, men jag minns att jag dansade vägen hem från UB när det stängde, att jag bestämde mig för att våga gå på torsdagens seminarium och att jag somnade innan det hunnit slå över till nästa dag. Jag vaknade vid klockan ett och var helt övertygad om att det var morgon och var påväg att stiga upp för att göra mig i ordning. Sedan tittade jag på klockan och sedan sov jag några timmar till.

Vid nio gick jag på möte med studievägledaren, började gråta sammanlagt tre gånger och hade lite dåligt samvete för att hon kände sig dum för att jag gjorde det. Det fanns egentligen ingen anledning, jag är bara så jävla överkänslig, för allt kommer lösa sig snart och livet känns redan lite mindre komplicerat.

För tillfället sitter jag på UB för att skriva klart min VFU-rapport och när det är gjort funderar jag på om jag ska våldgästa mina grannar, eller kanske ta en liten promenad runt sjön. I tisdags lärde jag mig den perfekta promenadvägen när Amila och jag drack varm vit choklad, gick runt sjön och pratade om allt och ingenting.
Amilan har dessutom fått lösenordet till min blogg så att hon kan styla den lite coolt. Vi får se vad som händer :)

Det var det.

Love// jossE



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0