Tisdag idag.
I helgen har jag bott i skogen, jobbat och varit på 50-års kalas.
När alla gett upp och jag hade lyckats promenera de 700 meterna hem i totalt mörker hade klockan hunnit bli halv sju efter Stefans och Kims kalas i lördags. Jag sov några timmar, låtsades bli pigg och tog ett-tåget in till Kalmar för att plugga med Bella.

Jag var knappt vaken när jag var framme i Växjö vid nio-tiden och i porten mötte jag granngänget som undrade vad jag hade gjort i grannhuset och jag måste motvilligt erkänna att jag inte hade lärt mig hitta hem än. GPS var det! Som tur var blev måndagens föreläsning inställd så man kunde passa på att ha lite sovmorgon och försenad bakisdag då. Började väl plugga lite framåt eftermiddagen och eftersom min dygnsrytm är som den är började jag komma igång på allvar bortåt halv ett.

Tillslut fick jag skärpa mig och sova så jag skulle orka med dagens gruppmöte.
Nu har jag varit hemma och ätit och slappat lite och har precis landat på UB för att vara seriös. Inatt ska jag nog prova att somna på rätt sida om tolvslaget. Yes.
Dags att återvända till allvaret nu kanske?




Är det tiden på året som skrämmer?
är vi trygga bakom väggarna här?
Nej jag vill inte få in den där världen
den är så tom och tyst och tvär

Love /Joss