WHEN I HIT THAT BOTTOM, CRASH, YOU'RE ALL I HAVE...

Igår var det jobb som stod på schemat. Fan vad jag saknar det!
Efter det, diverse larmkomplikationer och ett besök på tempo drog jag till Samantha. Där blev det kaffe, vin, tårdrypande film med efterföljande känslokaos. När vi fått ordning på oss själva hängde vi i köket, drack mer vin och målade av varandra under tidspress. Det blev väldigt, väldigt vackert. eller kanske inte.

När det blev dags att sova satte vi igång Tv:n och jag möttes av en man med otäcka ögon i nån dålig jävla serie. När jag vaknade på morgonen och satte igång Tv:n var det samma serie, samma man, samma ögon. Det kan mycket väl ha varit exakt samma scen. Fan va rädd jag blev.

Jag vaknade när Samantha gick till skolan vid typ kvart i nio, sedan somnade jag om. När jag vaknade nästa gång var jag totalt utvilad, var säker på att jag sovit minst tre timmar till och gick ut i köket för att göra frukost. Då öppnades ytterdörren och jag fick ett " Är du redan vaken?" En pik trodde jag först, men det visat sig att det bara gått tjugo minuter sen hon gick och bara skulle hämta något hon glömt.
Shit va effektivt! Tre timmars sömn på tjugominuter! :P

Har hunnit med ett besök hos föräldrarna, mycket mat och mycket plugg idag.
duktig, duktig!

LovE// jossE


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0