Överskriften är densamma som avslutningen på kusinens brev som låg och väntade innanför dörren när jag kom hem från skolan idag. Jag blev en smula, jätte mycket sentimental av att läsa allt. Saknar henne så mycket, men snart, snart är den flera månader långa väntan över. Klockan sex på torsdag morgon bär det äntligen iväg mot Sälen.

I helgen har vi alltså varit i Finland, och det var supernice. Igår klockan sex på morgonen började vi fundera på att gå och lägga oss, idag klockan sex på morgonen var det dags att gå upp, för att hinna åka till skolan vid kvart över. Någonstans mitt i smeten blev det tydligen sommartid också. Dygnsrytmen är totalrubbad, men det finns ju kaffe och det var lätt värt det. På omvägar har jag fått höra att Sandras mormor läser min blogg :P Vill därför passa på att hälsa speciellt till henne.
Tack för allt Birgit!

Lite bilder kan vara på sin plats också. (Ett urval av de som man vågar låta allmänheten ta del av, vill säga:P)