YOU DON'T HAVE TO SAY, NO GUTS, NO GLORY NO TIME TO WORRY, NO HAPPY ENDING -TRUE STORY...

I vissa situationer är det som om att ordet "Nej" plötsligt inte finns i mitt vokabulär. Man står i det där berömda vägskälet och man är ack så väl införstådd med vilka konsekvenser som följer när man väljer att gå den vägen dit "Ja-skylten" pekar,men man gör det ändå. Någon som glömt ens namn inom loppet av en kvart blev glad, och i den lilla bubblan man befann sig i just då tyckte man att det var värt det. Idiotiskt med begripligt på samma gång. Har man en dålig dag , bara är naiv, eller kanske rent av dum i huvudet i största allmänhet blir det lätt så att man trillar dit. Först en gång och sedan igen. I slutändan är det ändå som det står i vad som skulle kunna vara den mest klockrena och träffsäkra novell som någonsin skrivits; att eftråt är allting försent. Jadå, här sitter jag och ångrar mig. Har man ätit upp kakan får man helt enkelt baka en ny. Kanske blir den aldrig vad den förra varit, kanske blir den bättre, det vet man aldrig. Man kan gråta tills det kommer blod, det hjälper inte. Nej, man får faktiskt skylla sig själv, så det är det jag gör medan torsdagen förvandlas till fredag.

lovE/ josse



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0