I WAS DEFINITLEY MADE FOR THESE TIMES..

Jag vet inte riktigt varför, men det här är en alldeles för jävlig dag. (Var inte natten vacker?)
Det är konstigt, för den började bra och ingenting har inträffat som skulle kunna förklara varför allting plötsligt blev nattsvart. Kanske är det vädret? Eller hormonerna? Eller kombinationen av båda? Jag jobbade, jag slutade, jag var hos Malin (Som har ett kök som är lika stort som hela mitt nya place), jag åkte hem, jag pluggade. Mamma inledde en konversation om relationer, som jag efter en stund avbröt med ett " Det kvittar för jag ska bli lesbisk". Hon såg lite orolig ut sa något om barnbarn, jag svarade att man "faktiskt kan adoptera", Sedan for jag upp från min plats i kökssoffan,innan hon han säga något mer, gick runt, runt i köket " Jag kan för i helvete inte koncentrerta mig", " Jag tror jag har ADHD, har ni gjort någon sådan utredning på mig?", Nej, jag har inte tyckt att det var nödvändigt, svarade mamma sanningsenligt. "Det är tid att tänka om" ropade jag, med en dramatisk gest innan jag snurrade vidare. Någonstans där gick det alldeles totalt åt helvete och jag lyckades nätt och jämnt hålla ihop mig själv. Jag pluggade på badrumsgolvet, samtidigt som jag gungade fram och tillbaka någon timme eller två. (Nej, jag minns inte ett ord) Jag tittade på Körslaget med föräldrarna och snyftade okontrollerat genom hela programmet. Ja för det är ju så djupt och sorgligt på något sätt? (en av tusen dårar)
Har kanske avståndet mellan mig och verkligheten minskat en liten skvätt? Kanske borde jag sluta försöka blunda, springa, fly och helt enkelt sätta mig ner och vänta på smällen? Packa in mig själv i en tvångströja först bara? Oroa er inte nu bara! Fördelen med att ha humörsvängningar är att det är ungefär 56,3% chans att jag vaknar imorgon och är den lyckligast människan i hela världen! Inte en jävla aning kommer jag att ha om varför jag satt och skrev dethär, även fast det är glasklart just nu. (Var inte natten vacker?)


lOOvEE /joss

Kommentarer
Postat av: Sandra

Älskling, du får prata med mej när du är ledsen. Va har man bästisar till liksom??? ÄLSKAR DEEEEJ

2009-10-12 @ 08:57:14
URL: http://ardnass.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0