Sådär ja.

Det är egentligen ingens fel när det blir sådär. Möjligtvis ens eget, men knappt ens det.
Det är bara så att olika sorters människor får en att plocka fram olika sidor hos sig själv.
Ja, precis där ligger mitt problem. Att jag alldeles för ofta hamnar i sittuationer där jag förminskar mig själv tills jag nästan inte finns. Det suger, för jag kan fan också, även om jag låter bli att visa det.

Jaja.
De senaste dagarna har ändå varit okej och detta trots diverse yttre påfrestningar som tex. att jag inte var hemma förren nio igår, efter evighetsdag som avslutades med inställt tåg och försenad ersättningsbuss.
På morgonen fick jag skjuts av Carolin till Växjö och det är ju aldrig fel att slippa tåget.
En liten orienteringsmiss från min sida gjorde dock att jag fick gå lite mer än en halv mil :P

Men som sagt, humöret har ändå hållit sig relativt högt över sammanbrottsgränsen.
Bra där.

Nu är det helg.
Jag har i och för sig inte tid att vara ledig då heller.
Men bara tanken på att det i allafall är helg, får allt att kännas en liten smula lättare.

Shape. Nu ska jag sova.

puss