I'M STUCK WITH THIS FEELING, WILL IT EVER STOP? I KEEP TRYING..

Idag har det inte hänt så mycket.
Var i skolan, för att jobba med grupparbetet.
Har tydligen fortfarande inte blivit av med min fobi för att prata inför folk.
När någon frågade om det var någon som tyckte att det var ett problem att prata framför klassen på den muntliga redovisningen, började jag gråta.
Allvarligt talat, jag fattar inte vad det är för fel på mig, det är ju inte farligt, vad ska hända liksom?
Jag får panik bara, kan inte prata. Klarar inte ens att läsa innantill, det är som om alla mina kunskaper i det svenska språket raderas ur mitt minne. Det blir bara tomt.
Jag ska nog söka hjälp eller nått :P

Malin, Linn, Sandra, Yohana, Daniel och Kim har varit här och fikat.
Jag hade sagt att jag skulle baka, men jag hade inget margarin, och när jag gick och skulle handla, så glömde jag köpa det, så jag fick ge upp det projektet. Sorry.

Misslyckandet var ett faktum, då det blev lokal snöstorm och
hela samhället skapade en konspiration mot mig. Se inte så förbannade ut!

Fick ett sms för några dagar sen om att mobilen var klar och jag kunde hämta den.
Dom glömde bara nämna den lilla detaljen, att den inte gick att laga. Suckers!
Fick åka hem igen, utan mobil. FAN!

Jag ska nog sova nu, så jag slipper försova mig imorgon.

pusss /Josse





Now I'm fighting this feeling 
but it never stops, never stops
I'm still waiting

Yeeeaaahh :P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0