I fredags var det Emelies och Nattas gemensamma 25-års-tjejfest och utgång på Chili. Det var jävligt nice, men inte helt lätt att hålla reda på varandra bland allt folk. Jag är faktiskt lite imponerad över mängden och blandningen av människor som var där, vi pratar ju ändå om Nybro.

Vid ungefär kvart över två dagen efter kom jag och Yohana fram till stationen för att ta tåget tillbaka till Kalmar. 
Det borde vara skottpengar på den som hade slagit sönder fönsterrutan, för det var förbannat jävla kallt att sitta där inne och vänta. Det råkade nämligen vara så att tåget var sent, senare, och sedan ännu mer sent.

På väggen satt en stor affisch där den, alltid lika pålitliga kommunaltrafiken gjorde reklam för sig själva. Det var en bild på en kille som stod och väntade och en luftballong som kom för att hämta honom, och så texten " Vi gör nästan vad som helst för att du ska komma fram i tid". Det är humor det.

Kollade busstiderna, konstaterade att nästa buss gick vid fem och slängde lite ironiskt ur mig att "Ja, om de ska jobba i det här tempot så är det nog bäst att ställa in sig på att ta den bussen istället, haha".
Två timmar senare satt vi fortfarande tryckta mot elementet och tittade ut genom hålet i fönstret, allt medans såväl ersättningsbussar som luftballonger och information om läget lyste med sin frånvaro.

Vid fem fick vi ta bussen och efter 45 minuters bussresa var det dags för ytterligare en timmes väntade, denna gången på Kalmar station, för vidare transport hem till Bella. Det är tur att man har tålamod.

Efter all väntan blev det iallafall supermysig kväll med tjejerna från gamla klassen hemma hos Bella.
Det är på gott och ont att flytta och åka runt en hela tiden. Det är bra eftersom man träffar massa nya människor, men sedan får man ägna större delen av det som återstår av ens liv åt att sakna dem, och det suger ju ganska mycket.

Nej, nu får det vara nog.


LovEE /jossss