ALL MY LIFE IS CHANGING EVERYDAY, IN EVERY POSSIBLE WAY. AND ALL MY DREAMS, IT'S NEVER QUITE AS IT SEEMS, BECAUSE YOU'RE A DREAM TO ME..



Igår var det juldagen med utgång i Åseda, helt enligt traditionen.
Jag hade hela dagen på mig, men lyckades ändå inte bli klar i tid.
Linn och Linus kom för att hämta mig och jag gjorde min sedvanliga stress-entré i bilen, alltså skakis, med andan i halsen och ett osammanhängande tal. Om jag inte ska dö i förtid måste jag nog lära mig att lugna ner mig några gram. Jag var tvungen att ringa till mamma eftersom jag inte kom ihåg om jag ens hunnit säga hejdå. Det hade jag tydligen, men mamman var lite orolig, för hon tyckte att det såg ut som om jag sprungit iväg utan skor på fötterna.

Skor på fötterna hade jag, men glömde naturligtvis att ta med några andra skor. Idag har jag alltså fått halka omkring i snöslasket, barfota i ett par dojjs med klackar. Med tanke på att det var ganska kallt ute och att jag inte kan gå ens i vanliga fall så var det, tjaa, mindre lyckat.

Åseda rockade, som vanligt, men jag tyckte lite synd om Ida-kusinen som var tvungen att köra eftersom hon skulle jobba dagen efter. Var tillbaka i Kalmar strax efter fyra och då blev det eftertfest. En ganska stillsam sådan, bestående av mig och Kim, "Kärlek är för dom" ur högtalarna, rödvin och lite prat om allt möjligt. Det var precis lagom att sitta och hänga några timmar och varva ner efter nattens förehavanden.

I morse (klockan halv tre på eftermiddagen) kom Ingemar och hämtade mig och sedan blev det McD med honom, Sandra och Yohana. Efter det var jag hos Yohana någon timme innan det blev buss hem. Vi drack kaffe och hon passade på att låna min mobil för att ringa Palace och kolla när hon kunde hämta sin jacka och väska.
Förra veckan var vi och hämtade hennes mobil på Harrys. Jag säger då det.

LovE/ josse

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0